Framtidens informationsdisk 5.0

YouTube är världens största "TV-kanal", men som bibliotekarie störs man förstås av att sökresultatet verkar vara helt och hållet slumpmässigt. En sökvariabel är filmens längd, men man vet inte om man får relevanta träffar. Riktigt usla amatörfilmer blandas med guldkorn, men hur hittar man guldkornen? Här är en disk som mer är 5.0 än webb 2.0. Kanske kommer vi att jobba så här om 10 år!

Bildgeneratorer

På tal om bilder: det finns numera många praktiska bildhjälpmedel som man kan använda gratis utan att behöva ladda hem något särskilt program eller slita med Photoshop. Här finns en sådan samling länkar: Text To Picture. Fler mer eller mindre seriösa generatorer finns i the Generator Blog.

Flimmer och Flickr

För tillfället har jag ingen lust att skaffa ytterligare ett konto hos ytterligare en tjänst, så Flickr får vänta. Jag tänkte däremot pröva om man utan konto kan klistra in ett bildspel från Flickr. Visst kan man hitta en sådan kod, men när jag klistrade in den i ett inlägg, fick Blogger ett nervöst sammanbrott. Jag lade det också som en gadget i högermenyn, och då verkade det fungera. Sedan testade jag en annan bildtjänst, nämligen Webshots som också innehåller många fina bilder.

Widgets: lite mervärde

En widget kan vara en kodsnutt (ofta i JavaScript) som klistras in i en webbsida (ofta blogg) och ger dynamisk information. En liten widget ger verkligen mervärde och skapar lite "action" på en sida... Här på bloggen har jag lagt in widgets i form av Meebo och nya Safir-länkar. Det är en s.k. feed widget som jag har gjort på Widgets for Web 2.0. Om jag skulle vilja lägga in en widget från en annan blogg, kallas det tydligen blidget!

Widgetbox är en portal där man kan få alla möjliga sorters widgets med sig hem. Där hittade jag bl.a. en widget för Malmö stadsbiblioteks katalog! Hmm, en bibliotekskatalogwidget - vad kallas det? Tyvärr inte lidget i alla fall, det betyder 'biblioteksdvärg'... På en annan sida hittade jag en lista på chattwidgets.

Meebo

Som synes har jag testat tjatterprogrammet Meebo. Det är inte särskilt självförklarande. Efter lite planlöst sökande kunde jag läsa mig till att Meebo Me, som webbversionen av Meebo kallas, inte kan spara konversationer, utan de försvinner när Meebo stängs. Ett minus om man vill köra denna tjänst på bibliotekets hemsida. Meddelanden som skickas, när man själv är offline, ligger kvar i sju dagar. Endast en person åt gången kan logga in i samma Meebo-konto, men å andra sidan kan man tydligen chatta med upp till 100(!) personer samtidigt. Jag har dock inte provat... :)

Besökarna på en webbsida ska synas automatiskt i Meebo, även om de inte skriver något i chattboxen. Då bör man kunna få en uppskattning av hur många som faktiskt besökt en sida, och det kan ju vara en positiv bieffekt.

Chatten: fortfarande kontroversiell

Enligt min mening bör en virtuell referenstjänst vara en fast del i ett stort biblioteks utbud. Det är synd att LU, som ett av Sveriges största universitet, som har ett av Sveriges största decentraliserade biblioteksnätverk och som förvärvar mest elektroniskt i landet, nu bestämt sig för att lägga ner just den biten. Antagligen gick debattens vågor höga för sisådär hundra år sen när telefonen kom. "Att låntagarna ska kunna ringa till biblioteket är bara slöseri med vår arbetstid, de kan ju skicka brev istället!". Det är lite samma tankar som idag. Byt bara ut telefon mot chatt och snigelpost mot e-post. Det fantastiska med vårt bibliotek är att vi har alla de kommunikationskanaler som passar olika låntagare. Vi får fortfarande små handskrivna brev samtidigt som vi (tills nyligen) också chattade med den som så ville.

Det finns dock några problem/begränsningar med att chatta på bibliotek:

• Den är nog, som mycket av web 2.0, en generationsfråga.
• Den passar bättre för vissa typer av frågor - och låntagare. Då menar jag kortare referens- och lånefrågor. Om man har en komplicerad frågeställning, kan det ta väldigt lång tid att chatta, tid som den otålige inte alltid vill lägga ner! Då kan det vara bättre att få det någorlunda serverat med e-post istället.
• Det verkar fortfarande inte finnas någon riktigt bra programvara. Biblioteket ska kunna kommunicera med alla oberoende av plattform och datorutrustning. Det bör finns en utvecklad statistikfunktion och gärna en bank med gamla frågor som görs tillgänglig för besökarna. Funktionen co-browsing (d.v.s. att båda parter kan se samma skärmbild) är ett stort plus. Så här står det om co-browsing i kursboken Social Software in Libraries (2007): Inget företag har än så länge lyckats skapa en stabil produkt som inte kräver nerladdningar eller särskilda systemkrav och som kan gå in i alla licensierade databaser. De flesta studier visar att 20% av all co-browsing misslyckas. Är det acceptabelt att tappa 20 % av besökarna? Då förstår man att biblioteken är intresserade av det enklare IM (Instant Messaging). Här finns en lista på webbaserade IM-program.

Feedity: att göra RSS av en webbsida

Jag har testat Feedity nu. Feedity kan skapa RSS-flöden från vilken webbsida som helst. Det går snabbt och lätt att göra. Man kan också ange vilken del av webbsidan som ska med i flödet. Nackdelarna är att man får stå ut med reklam i flödet (det obehaget slipper man för 39 dollar per år), och att man är beroende av att Feeditys server fungerar som den ska...

En annan liknande tjänst är Page2RSS. Här finns fler RSS-"konverterare": I want to RSS.

Att göra webb av en RSS...

Feed2JS lägger ett RSS-flöde på valfri webbsida med hjälp av JavaScript. Det kan kanske vara användbart om man vill klistra in ett flöde någonstans. RSS-to-JavaScript gör liknande nytta, men flödet visas i mycket snofsiga boxar!

Hur vi kan använda RSS - en virtuell bokbuss och annat

RSS saknar bloggens interaktivitet men har egentligen ett mycket större användningsområde. En blogg kan behöva RSS för att nå ut. Därför är det synd att RSS verkar användas ganska lite av biblioteken. I en två år gammal uppsats gjordes en undersökning bland 300 svenska bibliotek om RSS-flöden. Endast tolv bibliotek använde då RSS. Hur många gör det idag? Man verkar inte heller göra reklam för tjänsten när den väl finns. Beror det på att varken vi eller våra användare har hoppat på RSS-bussen än? Jag tror att vi fortfarande befinner oss i RSS barndom, och att det antagligen kommer andra tjänster som på ett ännu smartare sätt kan integrera nyhetsflöden.

RSS sparar visserligen in den tid man annars skulle hoppa mellan olika webbplatser, men paradoxalt nog känns det som man lockas till att läsa mer när man väl fått kläm på sin RSS-läsare. Flera små flöden kan bli en riktig flod...

Vi har redan ett RSS-flöde för våra nyheter, men det finns också andra användningsområden, exempelvis:

• nya böcker (och annat som nya databaser, avhandlingar m.m.). Man kan använda klassningen av böcker som taggar och därmed skapa RSS-flöden av olika ämnestaggar. Liksom en bokbuss kommer RSS med nya böcker till dig, istället för att du behöver komma till biblioteket!
• sökningar i kataloger & databaser. Jag upptäckte att LIBRIS faktiskt skapar RSS-flöden av sina sökningar - inte illa! ELIN har ju redan funktionen Min samling som skickar e-post till användaren, men det skulle också kunna erbjudas som RSS. Google har inte heller en sådan funktion.
• böcker för avhämtning. Kan besked om böcker skickas som RSS?
• utställningsverksamhet. Varför använder inte fler museer RSS? De verkar mest ägna sig åt nyhetsbrev via e-post.
• elektroniska resurser i bibliotekets länksamling.
  

Förresten kan man tydligen skicka utvalda RSS-flöden till sin brevlåda. Här är en sådan tjänst: RSS FWD. Fördelen med det är att man kan filtrera dem exakt som man vill ha dem.

RSS - riktigt snygg sammanfattning

Google Reader verkar vara ett relativt bra verktyg för att prenumerera på RSS-flöden och därmed hålla sig lite uppdaterad i den stora informationsfloden. Det är mycket enkelt att lägga till flöden och sortera dem i mappar. Men jag förstår inte hur de olika flödena sorteras på startsidan. Inte är det efter datum i alla fall! Att klicka på den lilla RSS-symbolen i bloggarna hjälpte mig inte. Jag fick ange bloggarnas adress istället.

Det jag saknar i Google Reader är ett sätt att direkt länka en nyhet till min egen anteckning och kunna redigera en sådan anteckning. Jag har i alla fall inte hittat den möjligheten. Däremot är det ju mycket bra att man kan tagga inläggen som man vill. Jag lyckades inte heller döpa om en mapp, för det vill man ju göra allt eftersom man lägger in fler flöden.

Jag har lagt in några bibliotekariska flöden, bl.a. UB:s egna nyheter, Biblioteksrelaterat, Biblog från Danmark och LibrarianInBlack från USA.

Biblioteksbloggar - inte bara nyheter

Här är några bloggar som jag har hittat:

• Library Suggestion Blog - VCU Libraries tar emot förslag från sina besökare. Bra att svaren syns på samma sida!


• Ask a Librarian - Cornell University gör en blogg av inskickade epostfrågor.


• Known problems - Berkeley har t.o.m. en blogg för tekniktrassel...
  

Hur vi kan använda bloggen

En bra biblioteksblogg måste vara informativ och uppdaterad. Men allting står och faller med att den måste locka besökarna. Om det inte finns ett "dragplåster", kommer ingen att läsa den.

Det finns en poäng i att biblioteken har flera typer av kanaler att nå ut med och använder sig av de senaste verktygen. Vi måste visa vad vi gör och vara där användarna är. Bloggen ska kunna kännas som en mötesplats där man själv kan agera (liksom biblioteket är).

Från mitt perspektiv som informationsbibliotekarie skulle man t.ex. kunna använda bloggen som en kanal för:
-allmänna nyheter och tips från biblioteket
-förvärvsinformation - om nya böcker
-förslag och åsikter från våra användare (får nog censureras :))
-svåra (eller vanliga!) frågor - t.ex. "veckans referensfråga"
-kulturarvet - att lyfta fram intressanta skrifter ur gömmorna

Men man kan nog inte förvänta sig en enorm aktivitet från användarnas sida. Minabibliotek.se, nominerat till Årets bibliotek 2008, har 40 000 besökare i månaden. Inte många har bidragit med kommentarer eller inlägg i diskussionsforum.

Som ett internt arbetsredskap kan bloggen fungera utmärkt. Sedan 2004 använder vi en "diskblogg" för intern kommunikation mellan personalen i yttre tjänst.

Bloggare - vilka är de?

Sydsvenskan publicerade igår en artikel om den svenska bloggosfären - en händelse som ser ut som en tanke! Man citerar en rapport från Dagspresskollegiet om hur utbrett bloggandet faktiskt är. Att 2 % bloggar varje vecka låter kanske inte så mycket, men i faktiska siffror blir det över 180 000 personer! Tillåt mig tvivla lite... Det verkar däremot ganska självklart att många läser en blogg varje vecka. Av personer under 30 år läser en tredjedel bloggar varje vecka. Det verkar vara ungefär lika många som läser en bok varje vecka. Här finns mer om den typiska svenska bloggaren som tydligen är en kvinna. Är bloggandet typiskt kvinnligt?

Att hitta i bibliobloggosfären...

Det finns förstås många biblioteksrelaterade bloggar. Några ställen där man kan hitta dem är Libworm och INETMEDIA.

Jag bloggar, därför är jag

Då är man en i raden av ett oändligt antal svenska bloggare. Att använda Bloggar är ganska lätt. Det jag inte har lyckats med än är att hitta en funktion för att lista blogginläggen efter ämnesetikett. Det tog en stund innan jag insåg att den mest minimala mallen var den som man lättast kunde anpassa. Det enklaste är ofta bra - något vi bör tänka på i biblioteksarbetet också!